16 november 2016

Att träna eller inte träna...

...ja, det är verkligen frågan för mig just nu: vågar jag träna? Sedan den 1 september har jag inte genomfört ett enda träningspass. Jag har gått promenader med hustrun, simmat några längder i poolen när vi var på Cypern, cyklat till och från jobbet.
Jobbpendlingen är just nu min enda riktiga motionskälla. Knappt 2,5 km som tar runt 10 min, i lugnt tempo. Det är väl bara backen hem som är lite ansträngande - en stigning på ca 20m på 600m sträcka. Tar väl inte i överdrivet mycket men mesar inte helt i alla fall. Hur som helst - mycket träning blir det inte. Om jag någon dag tänker att "i morgon kanske.." så nog fasen är halsen sur eller näsan täppt när nästa dag gryr. Börjar kännas tröstlöst. Har varit hos läkare som bara säger att "ibland får man flera förkylningar efter varandra, du får ta det lugnt".
Nä, nu har det tagits lugnt ett bra tag, jag vill röra på mig. Har börjat köra lite väldigt lätt styrketräning på kvällarna i alla fall - några små övningar jag hittade i senaste Bicycling.
Klubben började vinterträningen för två veckor sedan - cykling på löparbana inomhus. Mycket roligare än det låter och fantastiskt mycket roligare än att stå still i en källare. Jag skulle gärna vara med men får nog vänta ett tag till. Kanske att jag försöker få mig en lugn grustur på 1-2 timmar i helgen. Se'n får vi se hur det känns.

1 oktober 2016

Blåst...

Nej, rubriken har inget med vädret att göra. Det handlar om att jag blev blåst på det roliga idag. Efter en månads träningsuppehåll p.g.a. snuva och irriterade luftvägar tänkte jag idag köra en mycket försiktig runda på min Allebike. Efter gräsklippning svidade jag om och rullade iväg. Precis när jag började knäppte det till lite i baknavet, på samma sätt som det hade gjort när en kollega kände på cykeln på jobbet nyligen. Jag reagerade inte mer på det, men efter 2 km hoppade kedjan av i en nerförsbacke. Snopen klev jag av cykeln, lade på kedjan igen och rullade iväg. Rassel, så ramlade den av igen. Men vaf..???
Nu bytte jag från sportglasögon till "riktiga" glasögon och tog en närmre titt. Det visade sig att frihjulet inte gick runt. Försökte tvinga det, men det gick inte. Färdigcyklat för idag alltså. Jag styrde kosan hemåt och såg till att trampa hela tiden. Det gick bra i ungefär en halv kilometer, se'n släppte frihjulet åt det hållet. Nu var det frihjul åt båda hållen. Bara att lägga ner och gå hem sista biten.

Nu känns det plötsligt inte så illa att jag inte kunde ställa upp i Västgötaloppet - det hade varit rätt surt att få stopp i första backen med rasat frihjul...

24 september 2016

Västgötaloppet: DNS...

Den 30/8 berättade jag att jag var anmäld till Västgötaloppet. Jag skrev då att jag trodde det skulle gå bra bara jag inte blev förkyld.
Den 15/9 berättade jag att jag var förkyld och inte hade kunnat träna sedan den 1/9. Jag trodde då att förkylningen skulle vara borta så jag kunde köra ett test med lång distans, gel och grejer under påföljande helg. Så blev det inte. Den sista kittlande känslan i bröstet har envist dröjt sig kvar, men så sent som igår trodde jag ändå att det skulle vara OK.
När klockan ringde nu på morgonen kände jag en irritation i bröstkorgen, starkare än igår. Jag låg kvar en stund i sängen och funderade hur jag skulle göra. Till slut sa jag dock till frugan "nej, det blir ingen tävling idag". - Du har ju hostat rätt mycket i natt, var svaret jag fick! Jag har alltså hostat så hon har vaknat. Själv har jag inte märkt nå't, men det är kanske inte konstigt att det känns lite skumt i bröstet då.
Så det sista tvivlet släppte i och med hustruns svar. Det blir inget långlopp för mig i år. Hade jag haft lite snuva kunde jag kört, men den här nivån på förkylning vågar jag inte ignorera. Jag får utnyttja det perfekta cykelvädret till lite fix hemma i stället. Förhoppningsvis släpper förkylningen någon gång...
Välpreparerad, men inte hjälper det...

17 september 2016

Ny pendlarhoj!


Efter att ha fått hustruns MTB stulen utanför jobbet i somras har jag saknat pendlarfordon. Det är nu åtgärdat, tack vare en bekant som hade ett vrak över, som jag kunde fylla på med delar från ett eget vrak. 1+1=1 plus mycket att kasta...

15 september 2016

Vilar mig i form...

Den 30/8 anmälde jag mig till Västgötaloppet cykel. 1/9 körde jag ett bra träningspass med klubben, sedan var det stopp. Förkyld igen. Så nu får jag vila mig i form till Västgötaloppet. En och en halv vecka senare börjar förkylningen släppa så jag tänkte försöka få till ett långpass någon dag i helgen. Vill gärna känna att jag klarar 4 timmar med mycket backar. Har köpt lite gel och grejer som ska hjälpa mig, får se om det blir av.  Rapport kommer!

30 augusti 2016

Anmäld!

Jahapp, nu blir det allt svårare att värja sig.
I förra veckan anmälde jag mig till Västgötaloppet - sista deltävlingen i årets Långloppscup. Jag är anmäld i tävlingsklass Herrar 50 men räknar väl inte med att "tävla" så hårt. Jag ska ta mig i mål, det är det huvudsakliga målet. Några resultat att skryta har jag inga förväntningar på. Jag går helt enkelt in med målet att ta mig runt, kommer jag före någon annan i samma klass är det en bonus...
Förberedelserna för detta lopp består i att jag tränar på som vanligt - tisdagar intervaller med klubben, torsdagar tränar jag med klubben i mån av tid, sedan försöker jag hinna med något på helgen också. Och så försöker jag hålla mig frisk så det inte blir för långa träningsuppehåll.

Just det sista är det svåraste, jag tycks ha extremt lätt att bli förkyld och får emellanåt ta någon eller några veckor med vila - det märks allt en hel del tycker jag.
Nu är jag dock igång igen och hoppas det ska gå bra ett tag. Kan tyvärr inte träna med klubben idag då jag ska ställa upp för grabbens basketklubb på en grej ikväll. Får se om det blir en stund på crosstrainern lite senare kanske - går bra att köra intervaller där med. Kan titta på Jennys guldlopp som inspiration.

Intervallerna tror jag att jag behöver då jag tycker det verkar behövas mer syreupptagning i gubbakroppen. Jag lyckas nästan alltid ligga på hög snittpuls på mina pass, och det tolkar jag som att det behövs mer syre än vad som hinner pumpas ut.
Se'n behöver jag mer benstyrka också - kanske kan kombinera intervall- och styrketräning genom att ge mig på Halénsbacken? Det var länge se'n sist, har bara kört där två gånger i år - och det var tuuuuuungt.
Jag har ju enkelklinga fram i år, och i brantaste delen av Halens-klättringen är det över 20% stigning. Lyckligtvis är det inte på slutet, även om det känns brantast där...
Undrar om man orkar göra om detta?

13 juli 2016

Lyckat distanstest

Hejsan alla läsare - om det är några...
Sedan tävlingarna i Borås har jag tränat lite lugnare. Inte mindre, men i lugnare tempo. Har kört lite pass ihop med vännen Perry, som träningsmässigt befinner sig ungefär där jag var en bit in på 2011. Det har varit(för mig) lugna pass i prat-tempo - det har känts väldigt bra. Nu är Perry borta ett tag så jag har tränat själv ett par gånger. Första gången skulle jag köra så mycket som möjligt av en gammal favorit, 5-km-spåret vid I15(gamla regementet i Borås). Delar av 5km-spåret har förstörts av en ny väg som byggdes förra året, så det är inte riktigt självklart hur man ska ta sig runt för att få till det. Därför lyckades jag virra till det och köra fel och den tänkta halvintensiva turen ett par varv runt femman blev i stället en rätt lugn upptäcksfärd där jag hittade lite nya grusvägar att kanske köra på vid tillfälle.
Andra rundan tog jag i söndags, det blev samma tur som jag och Perry brukar köra(Gädderedsrundan), denna gången i lite högre tempo. Kändes bra och gav mersmak.
Idag var det dags igen, nu hade jag en lite vild idé; som ett test för att avgöra om jag eventuellt ska ställa upp i något MTB-långlopp i år skulle jag köra 2 varv på Gädderedsrundan. Jag hade bunkrat upp med tre gel-förpackningar, en banan, 2st 0,5-litersflaskor med sportdryck och en 0,7l-flaska med vatten.
Jag var lite osäker på vilket tempo jag skulle hålla för att orka två varv, men jag tänkte att i ett långlopp lär jag bli "inspirerad" av omgivande cyklister att hålla ett högt tempo i början, därför drog jag på i rätt bra fart. Första 2 milen på varvet gjorde jag på 43:51, vilket bara är 44 sekunder över mitt personbästa på den sträckan. Andra varvet gick de två milen 2 minuter långsammare - fortfarande ett rätt bra tempo, tycker jag.
Totalt körde jag 76,7km på lite över 3 timmar och har hållit en snittpuls på 163 bpm vilket är 80% av min maxpuls (87% om man räknar procent av tillgängligt pulsintervall). Det har alltså räckt till en snittfart på 25 km/h - något jag tror är rätt OK, skulle kanske räcka till en topp-20-placering. Inte för att det spelar roll egentligen - kör jag ett långlopp är huvudmålet att komma runt.
Well, nog om detta. Min Garmin idag:

20 juni 2016

50-årsfirande + race report

Det är långt mellan uppdateringarna här i bloggen. Det har det goda med sig att när jag väl skriver har jag ingen brist på ämnen...
Jo, jag blev alltså 50-åring den 15:e juni. Det firades med att jag hade min första semesterdag - i övrigt tog vi det rätt lugnt. Sedan blev det en tur till Liseberg på fredagen också, det var en skön dag  så nu är man rejält infirad.

I helgen var det så dags för BCA-racet, dvs 2 dagars MTB-tävling i skogarna runt Kransmossens IP här i Borås. Väderprognoserna inför helgen var dramatiska med utlovade 20mm regn på lördagmorgonen. Nu blev det inte så illa - när jag gick upp på morgonen var det ett ganska lätt regn som föll. Det hade varit lite värre under natten, men terrängen vid Kransmossen sväljer rätt mycket vatten utan att bli svårcyklad, så det var inga stora problem.
Starten gick, jag tog det försiktigt och låg rätt långt bak i fältet från början. Började ta mig framåt på första varvet, men fick ett släpp på bakhjulet i en uppförsbacke och spann loss så jag tappade balansen och satte mig på ramen. Det gjorde väldigt ont på ett väldigt privat ställe, men jag försökte fortsätta. Det gick dock inte riktigt, utan jag var tvungen och stanna till och hoppa bort den värsta smärtan. Sedan var jag absolut sist och hade rätt dålig fart ett tag. En bit in på andra varvet började dock livsandarna återvända och det började gå lite bättre. På detta varvet klarade jag t.o.m. hela pulkabacken. Det kostade dock på - jag var så trött när jag kom upp att jag knappt såg var jag körde när vi skulle nerför krokspåret i skogen igen. Det blev inga fler försök att klara hela backen - bättre tappa några sekunder på att gå men i stället ha krafter så man orkar köra efteråt.
Så småningom jobbade jag mig ikapp och förbi två "gubbar" i min klass och kom i mål på en 7:e plats.Upp till 6:e-platsen hade jag 5:38 minuter - det hade alltså inte spelat någon roll om jag hade cyklat uppför pulkabacken...

Dag 2 då? Jo - jag tog det lugnt i starten igen, hittade ett tempo som passade mig och körde på. Åkte förbi ett par gubbar ganska tidigt, kom sedan ikapp klubbkompisen Jonas som körde i H40. Han var lite mör men fick nya krafter när jag trampade förbi, så se'n åkte vi ihop resten av loppet. Vi var snabba på olika ställen, så flera gånger trodde jag att jag hade hängt av honom - men han kom tillbaka varje gång. På sista varvet var det en annan H40-kille rätt nära framför så jag tänkte vi skulle "teamköra" ikapp men det gick inte. Trodde Jonas hade släppt mig, men i sista uppförsbacken kom han och trampade förbi. Riktigt kul när man kör mot någon hela racet. Och i mål var jag en placering bättre idag, det var gårdagens sexa som var knappa minuten efter mig idag.

Summa summarum: kul att bli 50, kul att vara på Liseberg, kul att köra MTB-tävling. Livet är stenkul!
Kul nerför efter pulkabacken på lördagen.

7 juni 2016

Distans med KOMplikationer + banarbete!

Just nu är det verkligen sommar. I söndags stack jag ut på en tur i ganska lugnt tempo. Hade inte riktigt bestämt vart jag skulle ta vägen men kom snart på idén att äntligen testa grusspåren utefter 40:an mot Bollebygd. Otaliga är de gånger jag suttit i bilen på väg till Göteborg eller Landvetter och sneglat på de där spåren och tyckt att de har sett härliga ut.
De var härliga. Tyvärr gick de inte hela vägen till Bollebygd. Ja, det var kanske tur för det blev en naturlig vändplats i mossen där spåren tog slut och jag kom hem i vettig tid för att få lite annat uträttat.
Här var det ingen stig kvar!
Hemvägen gick en bit på en asfaltssnutt jag har sett på Strava - där pressade jag mig för att få en tid under 8 minuter - har noterat 9:20 i ganska OK tempo(minns jag det som i alla fall) i mars och tyckte det borde gå plocka en hel del tid. Blir ju lite sur när Garmin har glömt notera grafer och bara visar snitt och totaler. Grrr...Jag har ju skaffat en app till mobilen för att ha som backup, men mobilen var dåligt laddad i lördags, så det blev inget. Nåja - jag får väl sätta PB en annan gång.
Idag firades nationaldagen med en promenad till staden med familjen, följt av en lunchbuffé på kinesrestaurang. Mumma! Se'n var man redo för lite arbete på tävlingsbanan vi ska köra på den 18-19 juni på Kransmossen. Vi röjde och fixade till lite nytt som ska bli kul att testa på träningen i morgon.Rapport kommer på det.

2 juni 2016

Annorlunda distanspass

Idag var torsdag. Torsdag är enligt klubbens träningsinfo distansdag, så jag beredde mig på en lite lagom grusvägsrunda med tonåringarna. Kom iväg i tid idag, så tidigt att jag kunde cykla i lugn takt - inte fel med tanke på utetemperaturen. Kommer till Kransmossen - och vi ska köra "tävlingsvarv" på banan! Jaja - jag behöver sådan träning mer än jag behöver distans just nu, så det var bara bra. Med tanke på vädret hade jag idag laddat vattenflaskorna med sportdryck - inte fel alls, kändes som jag inte "dog" lika illa runt varvet. Vi körde gemensam start, "de snabba" först(jag och tonåringarna, tog inte lång tid innan jag var ensam i spåret och deras ryggar hade försvunnit). Vi började med banan i vänstervarv, då kör man bl.a. upp på en fin ås intill hinderbanan. Där har jag alltid haft lite jobbigt i ingången till klättringen eftersom jag har skiftat framklinga och växlat ner bak samtidigt. Har nästan alltid blivit för låg växel = för låg fart och nästan stopp, alternativt har det blivit för hög växel = stopp. Med singelklinga var det inget problem alls. Bara att ladda på, peta ner ett par steg och trampa till. Jag tog det lugnt eftersom jag inte riktigt litar på att jag orkar hålla tävlingstempo särskilt länge, ändå satte jag personbästa på ett Strava-avsnitt som innehåller rakan fram till stigningen, stigningen och "stupet" ner från åsen. På tävling kommer jag slakta mitt PB...
Resten av det varvet kan jag tyvärr inte jämföra med något, då jag missade en slinga. Fick reda på det från en av tonåringarna så jag fick testat själva slingan och därmed vet hur banan går, men jag fick ju inga tider på banan. Har inte kört den innan då jag körde H Sport förra året och vi inte körde hela banan.
I år ska jag ju köra H50, det blir 4 varv på den banan - inklusive Pulkabacken(eller Himlabacken som den också kallas). Idag missade jag pulkabacken p åförsta varvet för jag kom för sakta in i början av den. Nästa gång gick det dock riktigt bra, och tredje gången - när vi körde högervarvet i stället - gick det OK. Det tog lång tid, men jag kom upp fast jag var på väg att få stopp. Seger!

Så det blev ett riktigt bra "distans"-pass idag :)
Garmin:

31 maj 2016

Hårda intervaller i härligt väder

Stämplade ut från jobbet i god tid för att cykla hem, byta om och rulla iväg till MTB-träningen. Trodde jag...Låste upp cykeln, satte mig och upptäckte att framdäcket var tomt. Jahapp...började gå hemåt men kom på att det finns ju en pump i cykelrummet. Gick dit och tryckte i lite luft. Psssss...låste cykeln, lät den stå i cykelrummet och gick ner till bussen i stället. Kom hem, bytte om och ut i garaget. Kom iväg 17:47, kändes lite svårt att hinna till träningen kl 18 då jag vet att det brukar ta drygt en kvart dit. Det tog 14:30, när jag kom fram hade ungdomarna redan dragit iväg men tränare Catharina var kvar och talade om vart vi skulle. Bara att fortsätta jaga på. Så min första halvtimmes uppvärmning klarades av på 22:30, med en snittpuls på 80% av max.
Efter den "uppvärmningen" var det så dags för intervaller runt Stenhuggarvarvet. Då ungdomarna hade tjuvstartat hann jag bara med 3 av tänkta 4 varv, men det gick ändå dåligt...varvet tar mig runt 6 min, jag gjorde mitt snabbaste varv idag 20 sek långsammare än för 3 veckor sedan. Jag som trodde jag körde snabbare. Skumt...
Nå, efter Stenhuggarvarvet rullade vi bort till en längre(c:a 4 min för mig) intervallbacke, kallad "snuttorpet". Där lyckades jag sätta personbästa - 1 sek snabbare än för 3 veckor sedan. Näst bästa var samma tid som förra PB. Se'n tappade jag 25 sek på 3:e, sista blev ytterligare 10 sek långsammare men det berodde på att jag släppte förbi en polisbil.
Summering för idag då: jodå, verkar finnas en form som börjar närma sig tävlingsbar. Det finns hopp för BCA-racet.
Dagens Garmin: 

8 maj 2016

Underbar försommarhelg utan EM men med "Happy Ending"

Min hundrafemtielfte bild från Storsjön...
Haha, med den rubriken blev ni allt nyfikna. Vad gör man inte för att locka besökare.
Efter en ganska dålig vinter och en nästan icke-befintlig vår hände det plötsligt denna veckan. Det började egentligen redan förra helgen med bra väder - fast lite kallt. På söndagens runda hade jag långbent och varmtröja. Tisdagens träning med BCA hade redan lite bättre väder, så då var det kortbent och kortärmat, plus en varmtröja som åkte av till tidtagningsrundorna. I onsdags slutade jag tidigt på jobbet och tog chansen att köra en kort hårdrunda på Rya Åsar, det ena lokala "berget" runt Borås. Den rundan gick i kortkort och allt var underbart.
Torsdagen var dock mindre underbar, då jag kände smärtor nedanför högra knäskålen. För mycket för fort alltså och en lätt överansträngning. Skit...
Nå, långhelgen var ändå till för familjen så torsdag - lördag var helt cykelfria. Idag söndag var planen att jag skulle åka upp till Huskvarna och titta på MTB-EM, men då mitt tilltänkta ressällskap fick stanna hemma med ryggproblem valde jag att prioritera familjen även idag. Såg herrarna via live-sändningen i stället och kunde glädjas åt hur Emil Lindgren jobbade sig uppåt i fältet från en dålig startposition. Härligt, nu är det bra för Emil att fortsätta jobba sig uppåt i rankningen så han får bättre startposition i världscuptävlingarna, och kan kämpa till sig ännu bättre placeringar. Då kanske han kan vara tillbaka i topp 10 nästa år.
Mitt "Happy Ending" då? Jo: när vi hade ätit middag med svärmor och fikat lite kaffe och äppel-/rabarberpaj och jag hade sett färdigt på MTB-EM, drog jag på mig ett kortkort ställ och stack ut på en "tempo-runda" på grusvägarna ner till Gäddered och hem igen. Jag hade egentligen tänkt ta det lugnt, men det kändes så bra i benen så jag började pressa lite i ett kort Strava-segment uppför en liten asfaltbacke. Det kändes också bra, så se'n bara fortsatte jag. Det var helt underbart att bara mata på, luften var bra och min Allebike är fantastisk. När jag tankade upp rundan till Strava, hade jag nytt personbästa på sträckan hem från Storsjön. Och jag som knappt har börjat efter det långa förkylningsuppehållet!
DÄR har ni mitt "Happy Ending" - jag är riktigt glad över min form och min cykel. Nu ska jag bara klara av att köra lite backintervaller i lagom mängd så jag inte överanstränger mig men ändå får upp styrka och syreupptagning så jag orkar köra race i mitten på juni. 6 veckor kvar, om jag skyndar långsamt ska det nog bli riktigt bra och jag ska kunna köra Borås 2-dagars i H50-klassen. Det ska bli riktigt kul!
Min Garmin från idag:

3 maj 2016

Det tar sig!

Jomenvisst, nog börjar det bli lite fart på gubben nu. Det räcker inte så länge i taget bara, men det ska vi nog få ordning på också.
Rullade bort till Kransmossen och tränade med BCA idag. Tidtagning med ungdomarna, 3 varv på en liten 2km-slinga. Personbästa för min del - bland de gånger jag fått loggat min tid. Har kört minst en gång innan med BCA men där Garmin vägrat visa tiden.
Det kändes bra att köra hårt idag, jag tog dock slut väldigt fort. Ser på pulskurvan från första varvet att jag ganska snabbt kommit upp i en puls på 190 - 95% av min maxpuls - och hållit den hela varvet. Jag har legat över 180 i drygt 20 minuter i sträck. Så blir det när man är dåligt tränad - för att få ut någon effekt får man jobba som f-n.
Jag gjorde även två försök i pulkabacken, klarade båda. Det gick sakta längst upp men det gick! Med några veckor till i benen ska nog åtminstone den backe funka fint i juni - när det körs hemmatävling. 18-19 juni är BCA-racet, då tänkte jag ställa upp i H50 och mäta mig mot idolen Benny, världsmästaren Tommy, Thailandskungen Kjell m.fl. Får väl hoppas att jag inte blir varvad i alla fall...

Innan dess ska det dock åkas till Jönköping/Huskvarna. I helgen som kommer är nämligen EM i MTB och ett så'nt tillfälle att se världseliten tävla får man inte missa. Lördag 7/5 tävlar juniorer och U23 Dam (medaljchans för Sverige i form av Jenny Rissveds), söndag 8/5 är det U23 Herr och Elit. Får se vilken dag man åker dit...
Dagens Garmin:

15 april 2016

Försiktig nystart!

Hela veckan har jag känt hur förkylningssymptomen avtagit mer och mer. Vädret har varit härligt och det har kliat efter cykling så jag har hållit på och bli galen. Idag kunde jag inte hålla mig längre. Det fina vädret var slut men det struntade jag i, bara att ta rätt kläder. Efter lite fika med hustrun stack jag ut på en liten runda där jag försökte få ihop någon variant på det gamla 5km-spåret vid I15 som förstördes när de drog den nya 27:an mellan 41:an och Viared. Jag gick ut försiktigt och försökte verkligen hålla igen. Det var svårt i uppförsbackarna för benen ville verkligen. Men jag höll kollen på pulsen och när den gick upp över 180 slog jag av ordentligt. Totalt var jag ute precis under en timma och tog mig nästan 15km. Det kändes bra och gör det fortfarande. Den stora frågan som jag nu väntar svar på är: hur känns det i morgon? Mår jag bra eller kommer det ännu ett förkylningsbakslag? I så fall är det raka vägen till Vårdcentralen på måndag och se'n går jag inte därifrån förr'n jag fått en ordentlig utredning med jakt på twar, mykoplasma och alla andra otrevligheter som kan gömma sig bakom ovanligt efterhängsna förkylningssymptom.
Nå, vi får hoppas att det inte blir på det viset. Jag hade i alla fall trevligt idag, det var underbart att cykla igen. Hade sänkt styret på Allebiken 2cm och det var som en ännu nyare cykel. Har tidigare lite haft känslan att jag satt ovanpå cykeln, nu kändes det helt annorlunda. UNDERBART !!!
Garmin från idag:

3 april 2016

Långledigt...

Senast jag cyklade var den 13/3 - 3 veckor sedan, 1 timme i smålurigt snölag. Innan dess var det den 6/3, 90 min i jobbig snö. Passet dessförinnan var 28/2, även det en 90-minutersrunda i jobbig snö. Före den 28/2 var det två veckors vila. Det innebär att sedan den 13/2 har jag tränat 4 timmar - på 7 veckor! Och sedan den 14/3 har jag haft problem med luftrören - hosta, astmaliknande tendenser vid ansträngning. I lördags försökte jag mig på en liten joggingtur längs vattenbrynet i Las Palmas - det gick drygt 5 minuter, sedan började det kännas obehagligt med andningen. Jag misstänker att det dröjer minst två veckor innan jag kan återuppta träningen. Det innebär att tävlingsstart den 23/4 i Varberg är uteslutet, liksom troligen Kvänum den 1/5. Möjligen kan det vara aktuellt med en start i Vårgårda den 15/5, annars blir det väl bara hemmatävlingen i Borås den 18-19 juni. Känns för jäkligt, men nu måste jag verkligen bli av med den här förkylningen - eller vad det är.
Surt känns det!

6 mars 2016

Tufft vinterföre

Efter en hektisk arbetsvecka har det varit en lugn helg. På lördagen var jag med fru och son på Friskis & Svettis på ett gympapass som kallades "Schlagergympa". Det lät ju lagom gulligt - visst, det var 75 minuter men det är nog rätt lugnt - trodde jag. 4 ledare som turades om, och som efter passet var genomblöta av svett. Det var inte lugnt...
Söndagmorgonen kom med träningsvärk i både vader och skinkor. Efter en ganska lugn förmiddag och lunch med svärmor, kände jag mig dock redo för en tur. Då det var Vasalopp idag, funderade jag en kort stund på att åka lite längdskidor, men längtan till Allebiken var för stor så det blev cykling i stället.
Första tanken var den vanliga turen ner till Storsjön, men ganska snart bestämde jag mig för att korta turen lite grann. När jag råkade komma ut på en mindre bilväg och hade svårt att hålla mig på rätt köl, började det kännas otrevligt, så jag ändrade planerna igen. Det var nog tur det. Efter någon kilometer på den obehagliga vägdelen, var jag åter på lite mindre uppkörd väg, kom nerför i ett spår som var två bildäck brett och hann precis tänka "det här går nog lite för fort" - så skar framhjulet i kanten på ena spåret och drog ut åt höger. Jag hade inte en chans, men hann i alla fall klicka loss foten och dämpa fallet. Snön gjorde sitt som dämpare också, så jag slog mig inte alls när jag landade på höften och armen. Upp igen och vidare. Resten av vägen gick bra, det blev till slut drygt 1,5 timme cykling plus en dryg kvarts paus. Mycket balansträning och mycket jobb för benen. En härlig tur!
Tror inte den klubben var ute och tränade idag...

Mina Garmin-data för idag:

28 februari 2016

Lycklig!

Efter en bra avslutning på 2015 och en likaledes lysande inledning av det nya året, tog det stopp mot slutet av januari. Förkylningar har kommit och gått, emellanåt har jag fått en period med lite träning men sedan har det blivit påtvingad vila igen.
Idag var mitt första pass efter 2 veckors total vila - har inte ens cyklat de 2,5 kilometrarna mellan hem och jobb på morgon och kväll, utan tagit bussen i stället.
Dagens pass blev utepremiär för min nya Allebike, det var lite vågat kanske då den saknar dubbdäck och det är rätt så gott om is ute på de mindre vägarna. Det gick dock bra, bara att ta det lite försiktigt så klarar man sig. I gengäld var det en underbar upplevelse att trampa fram på den nya cykeln. Lite samma känsla som första passet på kolfiber-racern, när man behöver ta i uppför och ställer sig upp så händer liksom allting direkt, det är ingen tvekan någonstans. Vet inte om det är kolfiberramen eller hjulen eller geometrin - antagligen en kombination av alltihop. Det känns bara fantastiskt. Och såhär fantastiskt såg det ut när jag pausade vid Storsjön:

Och mina Garmin-data från idag:

10 januari 2016

Go' mörkerrunda i spårsnö!

Jahaja, söndag idag. Såhär års betyder det inneträning i Ryahallen, men då jag har känt mig lite rivig i halsen sedan onsdagens hårdkörning, valde jag bort Ryahallsintervallerna idag. I stället blev det sovmorgon, inköp av snöskyffel i bättre skick än den jag hade hemma, sedan lunch hemma med svärmor. Efter lunch lite kafffe, sedan följde vi svärmor hem - en promenad i sakta mak på en dryg timma.
När jag och hustrun kom hem igen använde jag den nya skyffeln en stund, sedan var det dags för en MTB-tur i snön.

Jag tog samma runda som på nyårsafton, idag utan felkörningar. Ändå tog det 58 minuter - 2 minuter längre än nyårsrundan med 2km extra felkörning. Så det gick långsamt idag, snittpuls och maxpuls har dock varit i princip samma som på nyårsafton. Det var en riktigt skön runda med många snabba pareringar när de osynliga spåren under snön drog iväg. Bra bålträning!
Dagens Garmin:

6 januari 2016

Nytt år...

Jaha ja, så var det januari. En vecka in kommer mitt årsbokslut. Inte så mycket att säga om 2015 faktiskt, det blev lite av ett "jaså" då jag inte fick ut det jag hade hoppats av året.
Vinterträningen inne i Ryahallen gick bra, mot slutet av februari kände jag mig stark. Så kom mars/april...1 vecka sjukuppehåll i början av mars, sedan 2 veckor lätt träning, föjt av drygt 4 veckor i sträck utan träning - se'n var det lite omstart. Efter ett par veckor med två misslyckade tävlingar kom sedan ännu ett sjukuppehåll på 4 veckor.

Jag hade tänkt varit med i landsvägsloppet "Tre Berg" i september. För att klara det 18 mil långa loppet hade jag tänkt mig att klara en 8-milarunda till mina föräldrar i maj, 10 mil till storebror i juni och till föräldrarna och hem - 16 mil - i juli. I så fall hade jag kunnat kört Tre Berg. Med de träningsuppehåll jag fick under våren fick jag aldrig chansen att bygga upp mig tillräckligt, så när jag kämpade med att räta ut kroppen efter en 9-milsrunda i början på augusti bestämde jag att det inte skulle bli av. Tråkigt, men rätt beslut.

Hur gick 2015 totalt då? Jodå, det blev mer tränat än 2014 - 25% mer tid, 46% längre sträcka. Resultatmässigt var det något sämre men något annat kund man inte vänta då tävlingarna var under den sjukdomsdrabbade våren och i juni. SÅ - ett "förlorat" år ur tävlingssynpunkt.

2016 då? Tja - jag fyller 50 och om jag får vara frisk under våren har jag tänkt lämna sportklassen och i stället köra i åldersklass. Detta innebär att jag får köra mot betydligt hårdare motstånd och längre sträckor. Blir kul. Har inga mål då jag ändå gör allt detta för att ha roligt och må bra.

Så - god fortsättning!