21 april 2013

Härlig vårträning!

Denna soliga vårlördag var det äntligen dags för ett MTB-pass igen. Av skilda orsaker har det inte blivit något på hela veckan.
Jag har varit lite sur på mig själv ett tag för att jag inte har tagit i ordentligt på träningarna - det har visserligen inte varit så lätt med det usla underlaget, men jag hade ändå velat haft lite mer av den där känslan att man är riktigt trött, med blodsmak och lätt yrsel.
Idag tänkte jag att det skulle bli lite mer av den varan, så jag satte upp ett bra tempo redan på vägen till I15. Trampade ut på första varvet - efter 2 minuter ringde telefonen. Det var dottern som informerade om att sonen hade kommit hem storgråtande efter att ha ramlat. Bara att vända och cykla hemåt igen.
När jag kom hem hade sonen repat sig något - storasyster hade tröstat och tappat upp ett bad - så jag kunde ge mig ut på cykeln igen. Kände inte för att trampa iväg till I15 igen, utan rullade ner till Haléns och tog backen upp till Ryssby Klint. Jag hade totalt glömt hur brant den var. Kämpade mig ändå upp och lyckades göra det på personligt rekord. Bättrade mig med drygt 20 sekunder på en 500m lång klättring som för mig nu gick på 4:02. Backrekordet lyder på 3:29 - det får vi se om jag någonsin klarar...
Nå, jag rullade vidare mot Björbo och kämpade vidare i uppförsbackarna. Gav mig på samma skogsbacke som jag kämpat med tidigare, lyckades inte heller idag. Jag tror att det största problemet sitter på insidan, liksom med Björbobacken som jag missade på sista bergsknallen igen. Jag kommer lite snett och vågar inte styra upp av rädsla för att slira på berget. Antagligen helt obefogat - kan jag trampa mig uppför där det är brantast ska jag nog kunna svänga upp från skrå lite grand där det inte ens lutar lika mycket. Bara att kämpa vidare - en dag ska det gå. Det har det gjort förut!
Dagens Garmin:

14 april 2013

Men vaf... - ska man aldrig få vara nöjd?

Efter en lååång vinter var vädret idag riktigt skönt och jag hade tid att ge mig ut på en skogstur efter lunch och fika med familj + svärmor. Började lite mjukt och jobbade mig igenom lite olika småbackar. Det kändes lite tungt men efterhand blev det allt bättre. Borta vid Björbobacken rullade jag nerför ett av DH-spåren och skulle sedan klättra upp. Denna backe har jag jobbat med många gånger, sent i höstas klarade jag den nästan och i år är målet att den ska klaras utan stopp. Det lät sig inte göras idag då fästet i lervällingen inte var mycket att jubla över. Första gången kom jag itne långt alls eftersom jag hade glömt att gå ner till mellanklingan fram. Bara att vända och ta sats igen. Försökte hålla farten uppe, det gick skapligt men på nå't skumt sätt slant kedjan in på lillklingan mitt i värsta branten. Snacka om temposänkning. Se'n var det snart stopp med slirande bakdäck. Nåja, ner igen. Kedjan var tillbaka på mittklingan, jag justerade twister-reglaget ett mikrosnäpp så den säkert inte skulle ramla in. På samma ställe hände det igen, denna gången tog det tvärstopp, typ "chain suck". Konstigt - sådär har det aldrig hänt förut. Kollade ner på klingorna, såg att stor- och mittklingan såg lite sneda ut. "Skumt, har inte märkt att jag har slått i något men det kan ju ha hänt i DH-rullet", tänkte jag. Av någon anledning böjde jag mig ner och tog i storklingan som satt lös!?!
Finn 2 fel...
På något mystiskt vis har alltså två av fyra skruvar som håller fast kedjekransarna vid vevpartiet lossat och ramlat bort. När jag tog i på brantaste stället vek sig mittklingan så kedjan ramlade ner på lillen. Riktigt skumt - jag har aldrig varit och skruvat på dom skruvarna, hur kan dom plötsligt bara lossna? Så det var bara att rulla hemåt och hoppas att inget mer skulle lossna på vägen. Det gjorde det inte, tack och lov.
Dagens Garmin:

9 april 2013

Andens seger över köttet...

Idag hade jag bestämt mig för att jag skulle ta en sväng på 1½ timme, bort mot Rya Åsar och kanske uppför Björbobacken. Kom iväg ut precis efter kl 18 och började i lugn takt med lite uppvärmning. Kändes lite segt men tänkte att det nog skulle ordna sig bara jag kom igång. Well - jag kom aldrig igång. Hela passet var en lång kamp mot ben som helt saknade energi. Emellanåt glimtade det till och jag kunde trycka på uppfär en rotbacke eller över ett krön, se'n var kraften borta igen.
Med sådana förutsättningar fick jag rikta in mig på teknik idag. Det blev ett par svängar i olika småbranta backar. Underlaget komplicerade dock tillvaron en del, så det gick väl sådär. Nå - jag tog mig i alla fall igenom 90 minuter. Och på något konstigt vis - när jag började komma mot slutet på turen började det kännas lite positivt igen, benen började svara och jag orkade jobba lite i slutbackarna. Så när jag kom hem kändes det ändå som vanligt - helt underbart att ha varit ute på en lekstund i skogen.
Dagens Garmin-data:

5 april 2013

Ibland blir det inte som man tänkt

Hurra, såg häromdagen att min licens är klar. I god tid före Bockaracet.
Tyvärr visar det sig att Bockaracet har ställts in. Orsaken är enligt hemsidan väder och lågt deltagarantal. Typiskt. Det var denna tävlingen som passade för mig i vår. Andra tävlingar faller bort av olika skäl, så nu blir det inget förrän den 15-16 juni då det blir race på hemmaplan, Kransmossen i Borås. Ska bli riktigt kul.

I ärlighetens namn är jag lite lättad över att det inte blev något race, då jag inte känner att jag har fått upp det rätta tempot ännu. Å andra sidan hade antagligen inte motståndarna det heller, så man kanske kunde haft en chans att komma någon plats över sistastrecket. Nå, det lär jag aldrig få reda på.

Nu hinner jag i alla fall komma igång ordentligt med träningen. När snö och is är borta ur skogarna kör jag så det ryker. De närmsta veckorna blir det lite lugnare nu när jag inte känner tvånget att vara i form inför premiärracet.

3 april 2013

Blött, segt och smutsigt

Idag tog jag en sväng till I15 igen. Hade bestämt mig för att köra 3-4 varv för att få tillräcklig träning. Nu visade det sig rätt snabbt att underlaget var lite annorlunda idag. När jag körde i måndags var det ju på morgonen och isen som fanns var hård och bra, marken var frusen på de flesta ställen. Idag var klockan 5 på kvällen efter en dag med strålande sol, vilket innebar att det som var ren is i måndags i många fall nu var mjuk, snöliknande is-sörja som däcken skar ner i. Där det redan i måndags var lite mjukt hade nu is-sörjan försvunnit, i stället var det på många ställen ett skikt av lera som sög fast däcken. Inne i de skuggigare partierna av skogen var det dock fortfarande gott om hård glansis, så jag hade inte känt mig säker på odubbat idag. Jag tror att det blir ett pass till på dubbdäck, på lördag. Se'n är det nog dags för odubbat. Våren närmar sig, sakta men säkert!
Dagens Garmin:

1 april 2013

Bättre och bättre dag för dag...

Då min hustru fyller år denna fantastiska dag, fick jag lägga mitt träningspass tidigt på dagen innan besökarna kom. Efter en något seg morgon och frukost tvingades jag också begränsa mig något. Egentligen ville jag kört 3 eller 4 varv men det fick stanna vid 2.
Det var klart positivt att åka ut tidigt på dagen, innan ytskiktet hade blivit blött och segt. Tack vare det - och lite jävlar anamma - gick dagens första varv på 15:25, slakmotan på 10:04, att jämföra med 16:02 resp. 10:45 sist jag var ute. Andra varvet blev inte lika framgångsrikt då jag kroknade ordentligt en bit upp i slakmotan. Men det känns ändå bättre för varje gång jag är ute. Nästa sväng blir på onsdag, har ännu inte bestämt om det blir I15 igen eller om jag ska satsa på lite backträning vid Björbo. Tror nog det blir I15 - det är rätt nyttigt med 10 minuter slakmota. Om jag sedan plågar mig igenom 4 varv blir det nyttigt för karaktären. Så får det nog bli.
Dagens Garmin: