Race Report Alingsås MTB Challenge 60km

Jahapp, igår begick jag långloppspremiär. I de kretsar jag tidigare cyklat skojar man gärna om långlopp och antyder att det skulle var enklare än de kortare s.k. XCO-tävlingarna, där man kör med extremt hög intensitet i 45min - 1 timma. Jag vill härmed avrätta alla sådana myter. Den som fortfarande tror att långlopp är en lek har inte kört AMC 60km.

Det började rätt OK, vi rullade ut ur Alingsås i ganska högt tempo efter en MC. Efter 2km lämnade MC:n oss och vi började första klättringen. Började lite lätt men övergick i en elak backe, knappt 100 höjdmeter på strax under 2 km. Sedan kändes det som det bara kom backe efter backe, hela tiden. När det väl gick nerför och började kännas som man fick lite flyt - ja då kom en jäkla uppförsbacke igen.
När jag nu tittar på banprofilen ser jag att det var en sträcka på 2 km som nästan bara gick nerför - den märkte jag aldrig av...
Det var såpass tekniskt att det inte riktigt gick att slappna av i nerförslöporna, så trots att de där 2 kilometrarna innebar nästan 5 minuter som man slapp trampa, sjönk inte pulsen lägre än till 170. Ingen vila där inte!
Runt 15km kom en ny mastodontklättring - 90 höjdmeter på 1 km - som sedan följdes av lite jobbiga nerförsåkningar, från 20 till 30 km är det sedan "nästan platt" så det gick rätt bra. Jag kom runt första 30km på 1 h 21 min, en snittfart på 22 km/h och en fortfarande rätt bra känsla. Pulsen hade dock stadigt legat runt 180, med många toppar uppåt 188-190 vilket inte är långt från min maxpuls på ca 200 och framförallt över min mjölksyratröskel. Jag hade helt enkelt gått lite för hårt hela tiden.

Andra varvet började med kättring igen, denna gång var höjdmetrarna lite mer utspridda men delar var väldigt branta. I en backe såg jag två killar som gick , en kille till framför dom gick också. Jag tänkte först att jag skulle trampa hela vägen, men det tog stopp rätt fort. Blev omcyklad av en riktig bergsget, Magnus Thomasson från Ulricehamn. Jag åkte om honom lite senare och hade honom bakom mig i början av en annan klättring där jag också fick kliva av. Han trampade uppför där med. Magnus kör i H60 när sådan klass finns och är alltså minst 9 år äldre än mig.
Nåväl, efter de jobbiga klättringarna följde åter ett långt parti där det gick ömsom upp, ömsom ner men hela tiden var JOBBIGT. Här åkte vi en bit på samma sträcka som första varvet, inkluderande den 2 km långa nedförsbacken som inte var ett dugg avslappnande. En stund efter denna backe kom vi till ett vägskäl där funktionärerna sade att det var bara 15 km kvar. Här höll jag på att bryta ihop. När jag lite tidigare passerade markeringen som visade att det var 20 km kvar, hade jag på något vis i min trötta hjärna fått det till att det bara var 10 km - så när de då sa "15 km" när jag trodde på 5 - ja då var det inte lätt...

Direkt efter denna chock började en 5 km lång klättring på 120 höjdmeter, på toppen av den började det kännas riktigt tungt. När vi sedan kom ut på en studsig åker och jag var tvungen att stå upp och trampa (går inte sitta när man inte har bakfjädring...) var det kört. Sista 3 km gick pulsen stadigt neråt - finns helt enkelt inget kvar när väggen är nådd.
Efter målgång hade jag svårt att veta om jag skulle stå, sitta, ligga eller dansa - låren värkte av mjölksyra och det gick inte vara still, samtidigt som det inte gick särskilt bra att röra på sig heller. Efter 5-10 minuter stapplade jag iväg till ett tält där man fick en fralla, en banan, en dricka och en pastasallad med kyckling. Lagom till jag fick min mat började det regna ordentligt, så jag stod under ett träd och åt, samtidigt som jag trampade av och an för att på något vis lindra smärtan i låren.

Efter  gissningsvis en halvtimma hade mjölksyran lämnat låren och jag rullade i ösregnet bort till bilen, gick och duschade - i varmvatten!!! - och kunde sedan köra hem.

Resultatet då? Well - jag kom runt på 3 timmar och 16 minuter, vinnaren Emil Lindgren var en timme snabbare. Placeringsmässigt hamnade jag på plats 101 av de 190 män som kom i mål. Jag hade även 5 damer före mig - 4 av de 5 som kom i mål i damelit och en till.

Enligt mina beräkningar bör en tid på 3h 18 min räcka till startgrupp 12 i Cykelvasan - återstår att se om arrangörerna håller med. På hemsidan står det att seedingstabellen ska vara uppdaterad senast på tisdag, så vi får väl se i morgon. Jag bör väl i alla fall lyckas komma fram en bit ifrån min nuvarande startgrupp 58.

Edit: Jag upptäckte nyss att jag har räknat fel på just startgrupp 12. 3:14:45 skulle man nog ha klarat, jag missade alltså med knappt 2 minuter...
Men det gör mig inget, jag kommer ändå köra om många och bli omkörd av många. Bara jag slipper stå längst bak.

Har tyvärr inte hittat några bilder ännu, så det får bli länkar till Strava och Relive i stället.
Strava:
Relive (en liten film som visar bansträckningen)

Det närmar sig - hur laddar man?

Ja, nu närmar det sig verkligen.
Vad som närmar sig? Jo - Cykelvasan! Tänkte jag skulle pröva detta lopp någon gång. Från början var planen att jag skulle köra tillsammans med en kompis som jag cyklat en del med, han har kört den förut och planen var att både han och jag skulle ha med våra fruar upp, hyra en stuga och ha det mysigt tillsammans ett par dagar innan och att damerna sedan skulle njuta av varandras sällskap medan jag och Kalle skulle trampa de 90 kilometrarna från Sälen till Mora. Det upplägget sprack redan rätt tidigt i år då Kalles fru Annette fick förfrågan om att sjunga på en väns bröllop, något hon inte gärna ville tacka nej till - och att byta datum för bröllopet var inte heller aktuellt. Sedan fick Kalle problem med rygg/axel och har inte cyklat många rundor i år. Han ville gärna, och höll in i det längsta dörren öppen, men till slut fick han erkänna sig besegrad. Ingen cykelvasa för honom.

Där stod jag utan resesällskap, och inte hade jag bokat något boende. Jag letade lite efter övernattningsmöjligheter i Mora men det såg lite tunt ut, hittade vänner som ska cykla och har plats över i Sälen så det är så det får bli.

Nu kom hustrun på en idé; vi har bekanta i Huddinge (minns ni min tanke om Lida Loop?) och det är ju "närmre" från Huddinge till Sälen än från Borås(enligt Google maps är det drygt 5½ timmar från Huddinge, 6½ från Borås - så jo visst skiljer det lite). Så frugan tyckte vi kunde åka upp till Huddinge ett par dagar innan Cykelvasan, sedan åker jag själv upp till Sälen på fredagen, kör mina 90 km på lördagen och kör ner till Huddinge på söndag morgon. Hustrun börjar jobba på måndagen, så vi måste åka vidare hem till Borås på söndag eftermiddag/kväll. Det kan bli en småtung söndag för min del med 10 timmar i bil, dagen efter gissningsvis 4 timmar MTB-cykling... Nå - vi vill gärna hälsa på i Huddinge och det är då tillfället bjuds. Bara att gilla läget - jag är ledig veckan efter så jag kan ju ta det lugnt på måndagen.

Hur förbereder jag mig för Cykelvasan då? Well - jag har tänkt skaffa mig en bättre startplats genom att ta mig runt Alingsås MTB Challenge 60km på söndag och förhoppningsvis seeda mig till ett led lite längre fram. I övrigt vet jag inte riktigt vad som kan behövas. Det serveras Enervit-sportdryck under Vasan så jag tänkte köra med det under en lång runda helgen innan, så jag vet att magen klarar det. Har använt Enervit gel och deras små energikickspåsar innan, det har gått bra så drycken bör funka - men det skadar inte att testa en gång.

Det ska bli riktigt spännande det här. Har aldrig kört långlopp innan, så 60km i Alingsås kommer vara en intressant erfarenhet bara det. Återkommer med rapport nästa vecka!