Den 15/9 berättade jag att jag var förkyld och inte hade kunnat träna sedan den 1/9. Jag trodde då att förkylningen skulle vara borta så jag kunde köra ett test med lång distans, gel och grejer under påföljande helg. Så blev det inte. Den sista kittlande känslan i bröstet har envist dröjt sig kvar, men så sent som igår trodde jag ändå att det skulle vara OK.
När klockan ringde nu på morgonen kände jag en irritation i bröstkorgen, starkare än igår. Jag låg kvar en stund i sängen och funderade hur jag skulle göra. Till slut sa jag dock till frugan "nej, det blir ingen tävling idag". - Du har ju hostat rätt mycket i natt, var svaret jag fick! Jag har alltså hostat så hon har vaknat. Själv har jag inte märkt nå't, men det är kanske inte konstigt att det känns lite skumt i bröstet då.
Så det sista tvivlet släppte i och med hustruns svar. Det blir inget långlopp för mig i år. Hade jag haft lite snuva kunde jag kört, men den här nivån på förkylning vågar jag inte ignorera. Jag får utnyttja det perfekta cykelvädret till lite fix hemma i stället. Förhoppningsvis släpper förkylningen någon gång...
 |
| Välpreparerad, men inte hjälper det... |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar