Go' mörkerrunda i spårsnö!

Jahaja, söndag idag. Såhär års betyder det inneträning i Ryahallen, men då jag har känt mig lite rivig i halsen sedan onsdagens hårdkörning, valde jag bort Ryahallsintervallerna idag. I stället blev det sovmorgon, inköp av snöskyffel i bättre skick än den jag hade hemma, sedan lunch hemma med svärmor. Efter lunch lite kafffe, sedan följde vi svärmor hem - en promenad i sakta mak på en dryg timma.
När jag och hustrun kom hem igen använde jag den nya skyffeln en stund, sedan var det dags för en MTB-tur i snön.

Jag tog samma runda som på nyårsafton, idag utan felkörningar. Ändå tog det 58 minuter - 2 minuter längre än nyårsrundan med 2km extra felkörning. Så det gick långsamt idag, snittpuls och maxpuls har dock varit i princip samma som på nyårsafton. Det var en riktigt skön runda med många snabba pareringar när de osynliga spåren under snön drog iväg. Bra bålträning!
Dagens Garmin:

Nytt år...

Jaha ja, så var det januari. En vecka in kommer mitt årsbokslut. Inte så mycket att säga om 2015 faktiskt, det blev lite av ett "jaså" då jag inte fick ut det jag hade hoppats av året.
Vinterträningen inne i Ryahallen gick bra, mot slutet av februari kände jag mig stark. Så kom mars/april...1 vecka sjukuppehåll i början av mars, sedan 2 veckor lätt träning, föjt av drygt 4 veckor i sträck utan träning - se'n var det lite omstart. Efter ett par veckor med två misslyckade tävlingar kom sedan ännu ett sjukuppehåll på 4 veckor.

Jag hade tänkt varit med i landsvägsloppet "Tre Berg" i september. För att klara det 18 mil långa loppet hade jag tänkt mig att klara en 8-milarunda till mina föräldrar i maj, 10 mil till storebror i juni och till föräldrarna och hem - 16 mil - i juli. I så fall hade jag kunnat kört Tre Berg. Med de träningsuppehåll jag fick under våren fick jag aldrig chansen att bygga upp mig tillräckligt, så när jag kämpade med att räta ut kroppen efter en 9-milsrunda i början på augusti bestämde jag att det inte skulle bli av. Tråkigt, men rätt beslut.

Hur gick 2015 totalt då? Jodå, det blev mer tränat än 2014 - 25% mer tid, 46% längre sträcka. Resultatmässigt var det något sämre men något annat kund man inte vänta då tävlingarna var under den sjukdomsdrabbade våren och i juni. SÅ - ett "förlorat" år ur tävlingssynpunkt.

2016 då? Tja - jag fyller 50 och om jag får vara frisk under våren har jag tänkt lämna sportklassen och i stället köra i åldersklass. Detta innebär att jag får köra mot betydligt hårdare motstånd och längre sträckor. Blir kul. Har inga mål då jag ändå gör allt detta för att ha roligt och må bra.

Så - god fortsättning!

Pannlampepremiär!

Nu rör det på sig!
När nu regn och vind hade fullkomligt bedarrat och det fanns lite tid över kände jag att ikväll var det dags att pröva mina Kina-lampor. En pannlampa och en styrlampa på angivna 6000 respektive 5000 lumen. Fantasisiffror, javisst - men de kostade mig totalt under 500 spänn. Värt att testa - och de funkade bra. Nu har jag ju inget att jämföra med men det var i alla fall fullt tillräckligt ljus som bjöds.
Jag hade fått på dubbdäcken för drygt en vecka sedan, det var kanske lite onödigt men nu har jag inte dubbla hjul att skifta mellan så bytt är bytt...
Det gick inte så fort idag, men kändes rätt jobbigt ändå. Men mest av allt var det riktigt kul!

Med bra ljus är det inga problem att se var man kör. 

Och på Garmin ser det ut såhär:

Länge sedan sist men nu rör det på sig...

Ja, det var ett tag sedan jag skrev här sist. Det var också ett långt uppehåll i min aktivitet, men nu är jag äntligen igång igen. Idag har jag varit i Ryahallen och cyklat runt runt på löparbanan. Det var andra söndagspasset för min del, har även varit med på två onsdagskvällspass så nu är jag igång. Det går inte så fort ännu, men jag känner att jag är på väg upp i kapacitet. Snartr får jag dick försöka fylla på med lite intensivpass under veckan, så jag kan höja mig lite till. Den ultimata drömmen vore att orka hänga med det snabba gänget ett helt pass till våren, men det är långt dit...
Vi får se hur det går, nästa år fyller jag 50 och det vore kul om jag kände att styrkan och orken finns att ta klivet upp från H Sport till tävlingsklass.

Fredagsmys

Igår kväll hade jag tyvärr ingen möjlighet att göra mina klubbkompisar sällskap på Kransmossen, så jag passade på idag i stället medan frugan var och simmade.
Följde ungefär samma upplägg som vi gjorde i tisdags med 3 varv på en del av BCA-varvet och några rundor i pulkabacken. Kom upp bra på första försöket, men inte fler. Jag prövade lite olika spår men hade för dålig fart. Då blir det lätt stopp när man slinter till på en rot eller om det släpper lite i gruset. Och för dålig fart hade jag för att jag är för klen. Träningen i år har varit mer inriktad på längre sträckor och mindre på hårda ansträngningar. Jag har liksom inte varit sugen på hårda pass. Skyller det på de två fyraveckorsuppehållen i våras, som tog mig bakåt i träningsnivå och neråt i motivation. Hoppas jag kan få en mer gynnsam vår 2016.

Hur som helst - jag hade en härlig stund på Kransmossen idag, det kändes bra. Ett riktigt bra fredagsmys alltså!
Garmin-info:

Hatkärlek...

Jag älskar min Garmin.

Jag hatar min Garmin.

Jag har haft min Garmin Forerunner 305 som trogen följeslagare sedan juni 2011. Den har varit med på mina träningspass och registrerat puls och GPS-position, 1 gång i sekunden. För det mesta har det gått bra, men på senare tid blir det allt oftare som den inte sparar informationen. Jag får en total sträcka och total tid, snittfart och maxfart plus en snittpuls och maxpuls men mer blir det inte. När det funkar får jag även kurvor på pulsen och karta på var jag har cyklat. Det är en liten extra bonus efter träningen att kunna se var man körde och hur pulsen betedde sig på olika ställen och jämföra det med hur man själv kände sig.

Men på senare tid är det allt oftare som min Garmin inte sparar informationen för kurvorna. När man laddar in ett så'nt graflöst pass i datorn känns det nästan som man inte har tränat alls - så van har jag blivit vid att titta på kartan och pulskurvan.
Det senaste året har jag även laddat över infon till Strava, en gemenskap på nätet där man kan markera olika avsnitt på en runda och jämföra sig med andra som kört samma sträcka - eller kankse bara jämföra med sig själv. Utan datapunkter blir det ingen info till Strava heller, och det är ruskigt irriterande.

Idag tränade jag med klubben. Jag cyklade bort till Kransmossen, där körde vi tre varv med tidtagning på en slinga som är en del av den bana vi kör BCA-racet på i mitten av juni. Det kändes rätt bra emellanåt idag, det hade varit kul att se hur verkligheten var jämfört med förra gången vi körde samma varv. Likaså hade det varit kul att se hur många gånger jag var i närheten av dagens högsta pulsnotering, 195 slag/min. Det kändes som ett flertal gånger - jag kämpade mig uppför pulkabacken 4 gånger varav tre misslyckade med avstigning med ungefär 5m till toppen innan jag till sist klarade det på 4:e försöket. Se'n var jag trött...
Det hade faktiskt varit kul att sett pulskurvan. Men, men...

Nå, nog gnällt. Nu har jag rensat klockan igen. Där låg bara 11 pass sparade men det kanske är för mycket.

Det var i alla fall ett underbart kul träningspass idag. Jag älskar verkligen att cykla.

Och jag älskar min Garmin - när jag inte hatar den...

Långa distanser - inget för mig

Sitter och tar igen en mig efter en förmiddagstur som blev den hittills längsta sträckan jag cyklat. Drygt 90 km fick jag ihop på 3h40min, varav 3h15min cykling. Tog ett stopp på Henrikssons Cykel efter 1:30 för att köpa en energipinne och ett rör energidryckstabletter samt fylla på ena vattenflaskan, nästa stopp var efter ytterligare 45min vid Seglora Kyrka. Gillar att stanna till vid kyrkan, tömma första flaskan energidryck och kanske bjuda naturen på lite av min energi. Efter det stoppet var det bara 21 km till Borås, ytterligare ett par km hem till dörren. När jag började närma mig såg jag att jag var nära 90km-gränsen och tog därför en liten extrasväng - det hade jag krafter till. Men i sista backen upp heåt började det kännas att jag hade satt nytt distansrekord.

När jag nu sitter efter maten och samlar kraft till att duscha och göra något mer av dagen, inser jag att det finns inte en chans att jag skulle klara dubbla distansen om 4 veckor. Och jag är inte särskilt sugen på att köra denna distans igen på racer heller. Jag är för ovan vid att sitta på racer. Får ont i nacke, axlar och rygg. Och det är ju inte för att må dåligt jag cyklar.

Så det blir inget Tre Berg för min del, varken de 180km jag är anmäld till eller den hälften så långa alternativdistansen. Jag ser ingen poäng med det. Jag vill ha roligt på cykeln, det har jag när jag kör MTB. Och kortare lvg-turer på 1,5 - 2 timmar. Det räcker så.