Det gick väl sådär med mina nya löften om att hålla nere konsumtionen i helgen. Fredagskvällen gick rätt bra - min chipstallrik innehöll en betydligt mindre dos än övrigas och det räckte bra. På lördagen gick det däremot inget vidare. En flicka i bekantskapskretsen fyllde 14 så vi gick på bio, följt av fika på kondis. Därefter bjöd vi hem dom på middag (som jag åt vettigt av) och någon timme senare TV med chips och godis. Det var där jag rasade. Eftersom vi inte delade upp allt det goda i personliga högar, utan ställde fram skålar på bordet så man kunde plocka åt sig efterhand, tappade jag kollen totalt. Som tur var såg jag hur ett av de yngre barnen också var på väg att gå överstyr och insåg att chips- och godisskålarna behövde flyttas. Det blev min räddning. På söndagen kändes det dock väldigt tydligt hur fel jag hade ätit kvällen innan - magen spände och det kändes allmänt oroligt. Lite av den oron fanns kvar i morse men det löste sig ungefär en kvart efter frukost ;)
- Nej jag kräktes inte, bulemi är inte min grej. Lösningen var mer normal...
Totalt känns det ändå som om jag har gjort ett litet fall framåt. Vågen pekade direkt efter frukost idag (innan kvarten, alltså) på 77,5kg vilket är OK även om 75kg-målet den 19/2 sprack. Jag brydde mig inte ens om att kliva upp på WiiFit igår. Tar det ikväll och sätter då ett nytt mål. Kommer sätta 75kg igen, 2 månader bort. Vore kul om det funkar. Tycker ändå det är bra att magen känns trång när jag har ätit fel - förr kunde jag proppa i mig utan att det märktes. I spegeln märks det på så sätt att jag numera skönjer de nedersta revbenen under huden. Tidigare svängde buken ut nedanför bröstkorgen, vilket i kombination med underhusfett effektivt dolde revbenen. Nu är formen lite trevligare. Sånär som på den lilla greppringen som ligger runtom strax ovanför höftbenet, tycker jag det ser bra ut. Den lätta styrketräningen jag kör ett par(3-4) kvällar i veckan tycks också hjälpa till lite så bredden längst upp inte längre är mindre än längst ner.
Till den som eventuellt oroar sig för anroexia eller liknande vill jag säga att det är lugnt så länge jag ligger över 70kg. Jag tror min viktkurva kommer att plana ut någonstans runt 72-73kg och där kommer jag att vara nöjd. Egentligen är det inte heller vågen jag går efter utan den tidigare nämnda greppringen. Jag skulle vilja vara ogripbar. Om jag sedan lyckas lägga på mig lite muskler som en följd av träningen kan det ju t.o.m. hända att jag hamnar uppåt 75kg - det är i så fall helt OK. Som Colting uttryckte det: "Jag vill ju bara se bra ut naken!"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar