Farsgubben läste bloggen igår, tittade på bilden - se'n ringde han mig. "Du - kolla lite noggrannare på det där, jag tror inte det är en spricka", sa han.
Så jag gick ut i garaget och försökte peta i strecket med ett tunt knivblad. När inte det gick skrapade jag loss lite av lacken runt skadan - jo, det var en linje i metallen där märket hade varit. Men linjen var inte obruten - på ett ställe där jag hade råkat skrapa lite med kniven syntes ingenting. Så jag skrapade lite till med kniven på resten av märket och det mesta försvann! Det måste betyda att det är ett märke som uppstått pga en yttre åverkan - en sten eller något annat som har slagit ett jack i lacken och ner i aluminiumytan. Hade det varit en spricka pga ett begynnande utmattningsbrott skulle den näppeligen försvinna när man skrapar bort nå'n mikrometer på ytan.
Plötsligt känns livet lite ljusare igen. Träningslusten som nästan hade försvunnit kommer krypande igen. Tyvärr kommer jag inte få tid till någon runda i helgen men jag får väl plåga mig på crosstrainern i stället.
Och solen skiner ute också!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar