Visst har jag blivit bättre!

Citat från 29 mars om 5km-spåret vid I15:
Med ett dagsbästa på 15:55 är det dock fortfarande långt till mitt personbästa på 13:09, och lite till för att slå Tobias Evertssons 12:40 - vilket jag SKA göra i år.
Den 4/10 körde jag varvet på 12:37 - en putsning av mitt personbästa med en dryg halvminut och 3 sekunder under de 12:40.
Att hr Evertsson i September har putsat sitt personbästa med 2 minuter är en annan femma - det ger mig ett nytt mål...
Igår var jag ute på en lite blandad runda som jag började med att efter lite uppvärmning flänga ett varv runt samma 5km-spår. Jag var lite besviken på att det tog hela 13:15, men när jag nu ser att det bara är 6 sek över mitt tidigare personbästa är jag rätt nöjd ändå. Det gäller att ha perspektiv!

Garmin-info för den som är intresserad:

Världscuppremiär i källaren

Jahapp, ikväll drog jag igång vinterträningen - hoppas jag. Det kändes rätt motigt, men gick ändå rätt så bra. Det blev lite sen start, så jag fick nöja mig med 40 min idag. Som inspiration tittade jag på repris av första deltävlingen i årets MTB-världscup. Härlig start på den tävlingen med Emil Lindgren som visade framfötterna och tog starten innan en hal kurva puttade bak honom i fältet lite.
Min träning idag då? Tja - sådär, får man väl säga. Tänkte kört 1-minutersintervaller på 400W men fick sänka till 360W. Se'n gick det rätt bra.

I lördags var jag ute på en liten cykelrunda. Jag hade en grym träningsvärk i låren efter att ha spelat "Lazergame" i 2*20 minuter kvällen innan, men försökte köra på lite. Det gick skapligt - 40s över mitt personbästa på I15:s 5km-slinga. Se'n tänkte jag jobba lite uppför "mördarbacken" men en bit upp i backen, precis när jag hade växlat ner från 4:an till 3:an och tryckte till igen, rasslade det till och tog stopp. Kedjan hade halkat av 3:ans drev och ramlat ut till 8:ans. Detta har hänt förut, då var det början till slutet för mitt DT Swiss-nav. Nu tror jag inte XT-navet är lika känsligt men jag ska nog snarast kolla över kedja / kassett och se om inte det är bytesdags. Dessutom har jag på känn att framklingorna behöver bytas ut också. Kul att handla lite :)
Well, nu är det duschdags och se'n sova. Ha det!

Växeln inne vid 3:an, kedjan på 9:an

Sådär ska kedjan inte gå på rullarna...

Härlig cykelhelg

En bekant i grannskapet har nyligen köpt sig en 29" Trek X-Caliber. På lördagsförmiddagen tog jag med honom på en grusvägstur ner till Storsjön utanför Viskafors. Vi cyklade i drygt en timma ner dit, stannade till en stund och delade på en banan och cyklade sedan hemåt igen. Vädret var helt underbart så det var totalt 2 timmars extremt njutningsbar cykling. Då kompisen är grön inom MTB fick jag ta det väldigt lugnt men lyckades ändå få honom att jobba ganska hårt.

Paus vid Storsjön på lördagen

En positiv följd av det var att jag även kunde ta en söndagstur. Tyvärr hanns den inte med förrän efter middagen och magen kändes då inget vidare. Därför fick det tänkta hårdpasset bli ett myspass. Jag rullade bort till Björbobacken via ett spår med en lurig backe som jag idag för första gången inte klev av i. Stärkt av det tog jag mig an spåret till höger om asfaltvägen upp till Björbobacken. Tänkte det skulle gå bättre än det brukar. Nu var jag som sagt inte riktigt i slag, så tempot var inget vidare. Däremot funkade tekniken bättre än vanligt och det blev endast en kort fotisättning i andra delen och avklivning först i slutet av sista delen. Skapligt - men inte bra. Hrrm...
Nå, jag fortsatte uppför Björbobacken, lugnt och metodiskt. Stannade till på toppen för en bild innan jag rullade nerför liftspåret. Det gick fantastiskt bra idag, utan några oplanerade stopp. Gick faktiskt riktigt fort på slutet och kändes bra. Kort sagt en underbar helg!

Redo att rulla nerför liftspåret.

Än går det cykla!

Idag var vädret underbart och jag lyckades hinna hem från jobbet i vettig tid, så strax efter kl 18 bar det iväg ut på min Cube. Det blev en tur bort till Björbobacken, 2 vändor uppför vägen och nerför liftspåret (utan OTB) och sedan hem igen. Trodde jag var lite snabbare uppför än tidigare, men missade mitt PB från förra veckan med 4 sekunder. Försökte mig också på ett rekord i min rotbacke, men där gick det för sakta i början. Har inte det där klippet just nu, men det är ju föga förvånande, med tanke på att jag har tränat väldigt sporadiskt sedan chocken på Kransmossen i juni. Får väl se om jag hämtar mig och lyckas plocka tillbaka lite form i vinter. Lite mer knuff i låren och mer flås - det är allt som behövs. Tänk så enkelt det kan verka...
Dagens Garmin:

Nu börjar den mörka perioden!

Väntade förgäves på bra väder idag. Blev till slut en säsongspremiär på Crosstrainern. Det var ingen höjdare - den inre rösten som vill att man ska sluta var med från första minuten, men jag vägrade lyssna på honom. Fick ihop en timmes träning med snittpuls över 80% och topp rätt nära max. Känns som det blir en lång vinter...

Dagens pulskurva. Samma effektkurva i start och slut - svårt att tro...

PR och OTB i halvmörker

Tog en liten runda idag. Ville egentligen tagit en längre, men tyvärr kom jag ut för sent. Startade klockan kl 19 och körde sista biten 35-45 min senare halvt på känn. Otäckt värre.
Innan det hann bli för mörkt hann jag i alla fall med en sväng upp i skogen innan Björbobacken, därefter vidare upp. I skogen gick det inget vidare då det redan var rätt dunkelt och svårt att se var man vågade sätta framhjulet. Dessutom har jag fått en negativ trend i den backen - jag tror inte längre på att jag ska klara den och missar därför i mittpartiet så jag får stopp - redan innan det ens är svårt. Irriterande. I sista delen fick jag också stopp, men det var mindre att göra åt - taskigt spårval gjorde att jag plötsligt stod still med framhjulet mot en sten medan bakhjulet gick runt. Så det blev promenad upp där.
Uppför Björbobacken gick det desto bättre - första branten som jag tidigare har mesat uppför på 3:ans växel tryckte jag mig genom på 5:an idag. Se'n höll jag tempot uppe lite bättre än vanligt(men fortfarande alldeles för dåligt) på platten, innan jag åter tyckte att jag jobbade rätt bra uppför. Det tyckte kroppen också - jag flåsade rejält och en koll på pulskurvan efteråt visar att jag i 3,5 minuter har legat på över 190,dvs strax under min maxpuls. Nu betyder inte det att jag är vältränad - tvärtom visar det att jag har tappat lite av konditionen så benen gör åt mer syre än lungor och hjärta klarar att leverera. Nå - upp kom jag och det på en tid som trots allt var personbästa. Men det berodde mer på vilja än form.
Ner tog jag liftspåret - som jag har brukat göra de senaste gångerna. Idag kände jag mig rätt säker och släppte upp farten lite mer än vanligt - vilket straffade sig i brantaste delen. Jag gjorde kardinalfelet att stirra blint på gropen jag inte ville köra i och planterade framhjulet mitt i. För att förstärka effekten panikbromsade jag precis samtidigt som hjulet nådde gropen. Sedan flög jag. En intressant erfarenhet att göra en s.k. OTB(Over The Bars) i brant nerförsbacke - man får en bit att gå tillbaka upp igen...
Nu är det rätt snäll natur precis där jag flög, så jag landade i en massa stora ormbunkar. Bara att klättra upp, hämta cykeln och klättra ner igen. Se'n ställde jag in siktet hemåt i elljusspåret. Det var dock ingen vidare styrka på elljuset - funkar nog OK att springa i då man har mer tid på sig att se stenar och annat, men på cykel är det riktigt otäckt att inte riktigt se vad som ligger framför en på spåret.
Hem kom jag i alla fall till slut, men det gäller allt att komma ut lite tidigare på rundorna i fortsättningen. Är nog inte många veckor kvar som det går att cykla på kvällen, se'n blir det till att börja nöta i källaren igen. Ser inte riktigt fram emot det, men jag vill ge mig själv en chans till att kanske bli lite snabbare. Det var ju det där med 45 sekunder per kilometer som jag konstaterade i juni - skulle jag känna till våren att jag är någonstans i närheten av de tiderna kan det kanske bli ett par race under 2014. Vi får se. Annars fortsätter jag helt enkelt att ha roligt på cykeln - det är inte det sämsta!
Garmin-data för dagens tur:

Dags för lite jubel!

Efter en stunds träning på Ymerbanan(mer om det i ett senare inlägg - sitter på jobbet), följt av de obligatoriska torsdagspannkakorna, fick jag lite tid att i efterhand kolla in Livesändningarna från de avslutande tävlingarna i MTB-världscupen. Igår avgjordes grenen XCE, Cross Country Elimination - närmast att likna vid skidåkarnas sprintgren. Inför tävlingen hade vår världsmästarinna Alexandra Engen en skaplig ledning. Hon behövde ta sig till final och i den se till att inte komma efter Kathrin Stirnemann från Tyskland. Vår 19-åriga stjärna Jenny Rissveds hade efter ett trist VM dessutom lite revansch att inkräva, så förväntningarna var höga. Och som de infriades! Våra tjejer tog sig till final på ett förstklassigt vis och i finalen var det inget snack om saken. Jenny lämnade de övriga i dammet, Alexandra gick i mål på en tredjeplats medan Stirnemann hade tappat benen totalt till finalen och inte hade något att säga till om. Därmed var saken klar och Alex var världscupvinnare. JUBEL!!!
Även i herrarnas tävliingar fanns det för ovanlighetens skull anledning till svenskt jubel. Matthias Wengelin hade redan under VM genom en nästsnabbaste kvaltid visat att han ville vara med och slåss. Det blev inget mer där då han slogs ut tidigt, men i gårdagens tävling var det annat ljud i skällan. "Wengan" hade snabbaste kvaltid och tog sig till final på ett förstklassigt sätt, bl.a. genom ett hårresande snabbt spårval nerför en av de värsta passagerna på banan. Det spåret drog han nytta av även i finalen och lyckades ta sig i mål på en andraplats. Fenomenalt bra, och riktigt kul att det höll ända fram.

Grattis till alla tre och tack för en spännande torsdagskväll!