5 maj 2014

Pollen eller förkylning?

Efter 3 cykelpass på 4 dagar satt jag igår kväll och hostade slem. Hoppas att det bara är pollenallergi.
När jag har testat med allergimedicin har jag känslan av att besvären har minskat, men inte helt. Men det är kanske normalt. Det som gör mig orolig är ett ömmande struphuvud - vet inte om pollenallergi kan ge så starka förkylningssymptom. Nå - nu kommer två vilodagar, då får vi se hur kroppen reagerar. Det är redan bättre idag, men jag har en "kliande" känsla i luftrören.

Gårdagens träningstur var annars en skön upplevelse. Inga direkta symptom som gjorde sig påminda, sånär som på att jag fick spotta lite slem emellanåt. Efter lördagens Tabata-pass tänkte jag mig lite kortdistans igår. Jag tog trippen ner till Storsjön utanför Viskafors och räknade med c:a 2 timmars cykling. Det visade sig vara lite feluppskattat - totalt blev trippen 1:20 lång. Liknande sväng har tidigare tagit 1:30 - 1:40, så var jag fick 2 timmar från vet jag inte. Se'n fick jag tydligen lite extra fart igår så det blev som sagt ännu kortare. Får se över rutten för den trippen om den ska bli 2 timmar lång.

Nå - jag fick en bra tur i alla fall, den kändes bra i benen då jag gick in för att inte gå ner från storklingan fram i motluten. För att klara det ville jag inte ner under 4:ans växel bak, vilket jag på nästan alla ställen kunde klara genom att stå upp och ta i för att hålla farten uppe. Någonstans var det så brant att jag fick gå ner på 3:an, men lägre än så blev det inte - på distansdelen. När jag utforskade något skogsspår i slutet fick jag gå ner på mellanklingan men det kändes OK.

Jag känner mig stark nu. Kan jag bara fortsätta med träningen utan mer förkylningsavbrott kan det kanske ge resultat framåt hösten. Vi får se.


4 maj 2014

Försök till Tabata-pass på MTB

Lördagen lämnade en lucka för ett kortare MTB-pass. Hade funderat lite på att testa Tabata-upplägg i Halénsbacken, så nu blev det dags.
Efter en uppvärmning runt sjön, bar det av bort till Halénsbacken för lite intervaller á la Tabata - 20s på max, 10s lugnt, så många set jag hann med innan jag nådde toppen. Sista 20:an blev bara 15 men annars var det bra. Efteråt rullade jag vidare mot Björbo, med tilltagande blodsmak trots att jag bara "gled runt". Efter 3-4 min kändes det som bröstkorgen skulle explodera så jag stannade till och låg på marken en halvminut och försökte få tillbaka lite luft. Hjälpte inte så jag rullade vidare nerför ett av mina favoritspår. Kändes som tekniken var med mig denna dag, det flöt på bra ner i spåren bland småstenar och rötter.

När jag kollade Strava efteråt har jag med Tabat-intervallen satt personbästa(2:42 mot tidigare 2:43) i den branta delen av Halénsbacken. Efter det verkar jag ha mattats lite och varit 3s långsammare än mitt personbästa på resten så att totaltiden upp var 3:45 - 2s över mitt personbästa. Intressant att se hur det utvecklar sig. Får se hur ofta jag kör dessa pass...
Pulskurvan. Toppen är de nästan 4 minuterna Tabata-passet tog.
De 3:45 som klättringen tog innebar att sista 20s-intervallet blev lite dumt eftersom jag gick över krönet med 5s kvar. Nästa gång ska jag starta Tabata-passet ända nere vid Haléns, så räcker backen genom hela passet.

1 maj 2014

Race report

Japp, så har man kört ett race igen. Igår gällde det förstamajloppet i Kvänum, en tävling som brukar locka ett rätt stort startfält i de flesta klasser, så även i H Sport. I år var inget undantag. 28 deltagare föranmälda och ett par till som anmälde sig på plats gav totalt 37 gubbar/grabbar i mål.
Det var i Kvänum jag gjorde min tävlingsdebut 2012 med en 6:e plats i H Sport, då bland 26 startande. Efter helgens 2 bra lopp i Varberg hade jag vissa förhoppningar om en bra placering även i Kvänum. Redan i startfållan började jag dock tvivla lite då ett flertal av de andra startande för sina vänner urskuldade din start i H sport med att "jag har inte så många MTB-pass än i år". Underförstått: dessa personer var snabba och skulle kanske kunnat placera sig i de  hårdare tävlingsklasserna. Nå, jag fick en plats i första startledet, så jag tänkte göra det bästa av saken. Jag kom iväg bra och låg snabbt tvåa och efter halva startloopen såg jag en lucka och gick upp i täten. Jag drog upp ett tempo som jag kände att jag antagligen inte skulle kunna hålla hela loppet, men kanske jag kunde få en lucka? En blick bakåt vid lämpligt tillfälle visade en samlad grupp på 5-6 personer precis bakom mig. Jag hade alltså gått ut hårt till ingen nytta. Efter ungefär halva första varvet kom så första omkörningen, sedan kom dom lite då och då. Jag kämpade på men hade inget att svara med när folk passerade. Efter 3 varv (+startloop) gick jag i mål på en 9:e plats. Kändes lite trist men jag kände ändå att jag hade gett vad jag hade.

Efter uppladdning på Strava kan jag konstatera att mina varvtider i år var c:a 25 sekunder snabbare än 2012. Och tiden jag körde på i år hade åtminstone räckt till en andraplats 2012. Så det var kanske inte så illa ändå....

29 april 2014

Annan träning

Idag följde jag med sonen på orienteringsträning. När jag insåg att han klarade sig utan min hjälp tog jag chansen att springa lite på egna kontroller. Riktigt kul. Kan vara ett bra sätt att få igång löparbenen kanske. Nästa gång blir det med pulsklocka.

28 april 2014

Bergscykling i Palma, grusväg och backar i Borås -- och tävling!

Har varit lite tyst här ett tag...
Jag började på ett inlägg för en vecka se'n men det kom av sig, försöker avsluta det nu - med lite tillägg:
--------------------

Lördagen den 12 april kl 16:15 lyfte SK1816 från Landvetter med mig, hustrun, barnen och svärmor på (ja - och en massa annat folk också förstås, men inga jag kände). Vi landade på Mallorca drygt 3 timmar senare och möttes av ett rätt OK klimat. Lite svalt kanske - vi frös en del första kvällen när vi gick en promenad utan jackor...nå, nästa dag sken solen och temperaturen var tidigt över 20 grader. Underbart. Efter ett par dagars utflykter följt av två dagars lågaktivitet p.g.a en magsjuk son, fick jag på långfredagen chansen att på hyrd landsvägsracer pröva mig på en liten portion av Mallorcas berg. Portionen jag valde kallas militärbacken då den går upp till- och förbi - en militärbas (som jag för övrigt aldrig såg till) på nordsidan av Palma de Mallorca. Övriga resesällskapet gick in på Sea Aquarium och jag hade fria tyglar i minst 3 timmar. Till foten av militärklättringen tog det en halvtimme. Jag hade kollat in lite tider på Strava i förväg och visste att KOM(backrekordet för män) låg på 19:44 och QOM(backrekordet för kvinnor) på 24:46, så jag räknade med att jag skulle ta mig upp på något mellan 25 och 30 minuter.
Jag tuffade på i rätt lugnt tempo för att inte knäcka mig, lyckades bra med det. Körde om lite folk på vägen upp men ingen som orkade hänga på. Väl uppe rullade jag ner till en korsning där man antingen kunde köra vidare mot Calvia eller tillbaka mot Palma. Eftersom jag nu hade varit i gång i en timma och inte var säker på hur lång tid det skulle bli om jag fortsatte mot Calvia blev det en högersväng tillbaka ner mot staden. Det var en skön sväng ner, höll igen i nerförsluten för att inte riskera något och bara njöt av turen. Var tillbaka vid cykeluthyrningen efter totalt 2 timmar och 20 minuter, jag hade då kört lite under 50km. Det var precis lagom för mig.

På påskafton bar det åter av hem till Svearnas Rike, det var rätt skönt att komma hem - särskilt som vädret passade på att bli bra.
Det utnyttjade jag på Påskdagen genom att ta en tripp ner till Storsjön, dagen till ära på min hustrus Trek 4500 då min cykel är på verkstad för vevlagerbyte. Det var intressant att köra annan cykel. Den har t.ex. bredare styre än min Cube, sedan är det lite annan geometri i övrigt vilket gör att det känns som man kommer mer i attackposition på den cykeln. Det känns snabbt...

Påföljande tisdag tänkte jag se hur snabbt det verkligen gick genom att ta ett par svängar uppför Halénsbacken. Det var inte så snabbt...
Eftersom jag skulle köra flera gånger vågade jag inte ta i för hårt, resultatet blev som bäst 4:20 - knappt 40 sek över min bästanotering. MEN!!! jag orkade med 4 gånger- och egentligen kunde jag orkat fler också. Men jag hade siktat in mig på 3, så redan den 4:e var bonus.
Jag tror jag ska försöka få in lite fler turer i den backen framöver - den har ett rätt bra upplägg med 400m 15-20% stigning innan den planar ut lite grand. Och det är en riktigt skön känsla varje gång man kommer upp på toppen.

 ----------------
 Så långt det tidigare påbörjade. Nu lite "facit". Jag körde nämligen tävling i helgen. Varbergs MTB 2-dagars, första deltävlingen i Västgötacupen. Nu hade jag ju bestämt mig för att köra H Sport, där man inte räknar någon cupsammanställning - likväl kör vi i samma tävling.

Lördagens tävling gick öster om Varbergs lasarett, en ganska flack bana som man hade knixat till med lite drops och stenkistor. De sistnämnda fick jag kläm på men droppet gick bara inte. Det kostade mig säkert 10-15 sekunder på första varet och gjorde att jag tappade kontakten med täten. Synd - det kändes annars bra när jag fightades om ledningen i början. Det blev ett race i eget tempo i ingenmansland och jag slutade på 4:e plats. Rätt OK - jag hade inte velat riskera att göra bort mig i droppet och skada mig.

Söndagsracet ägde rum ute vid Varbergs MK:s cross- och folkraceområde Anneberg intill Trönninge, på norra sidan av Varberg. En nostalgiupplevelse då jag har tillbringat mycket tid där som barn - först som åskådare när storebror tävlade, sedan när jag själv körde som 12-16-åring.
En liten del av slingan gick på gamla crossbanan, resten gick i skogarna runt om. Om lördagens bana var flack och kompliceradaes av konstruerade teknikhinder var söndagsbanan det motsatta - mycket backar med naturliga hinder. En bana jag trivdes bra på. Jag gick förbi två hinder - det ena tappade jag ytterst lite tid på, det andra kostade 5-10 sekunder. Nu spelade detta ingen roll i racet då jag efter att ha lett första slingan fick se Jörgen Torin försvinna sakta men säkert i skogen framför mig långt innan vi kom till några av hindren. I stället gjorde mina teknikmissar att jag fick en kul duell genom hela racet med 23-åriga Mikaela Hellström från Uddevalla. Jag var starkare uppför, hon var bättre på det tekniska. Jag spurtade om henne upp mot målet men det var kul att ha någon att köra mot.

På torsdag kör jag igen, förstamajloppet i Kvänum. Spännande!
På prispall. Kul!
Stenkistan på lördagen


7 april 2014

Favorit(?) i repris

Då vi i den kommande veckan har mycket inplanerat ser jag en risk att det inte blir många cykelpass. Därför gick jag ikväll ner i källaren för ett pass på crosstrainern. Då jag känner att det just nu saknas styrka och jävlar anamma bestämde jag mig för att köra ett intervalpass med 15 st 1-minutsintervaller på maskinens maxlast. Sagt och gjort - efter 15 min uppvärming ställde jag in ett program som gav 5 omgångar av vardera 1 minut 120 resp 400 W. Detta upprepade jag 3 gånger. Den inre rösten som brukar vilja lägga av så fort det går lite tungt gjorde sig hörd ungefär halvvägs igenom andra omgången och tyckte 10 intervaller var jättebra. Jag höll inte med utan fortsatte med de sista 5. Det gick jättebra. Tror att veklingen svimmade...
Dagens pulskurva. Topparna på 190(95%), snitt på 160(80%)

2 april 2014

...och så var man mer tveksam till cupstart!

Förra året betalade jag licensavgift och körde en MTB-tävling i H40-klassen. I år har jag åter betalat licensavgift men hade tänkte köra lite fler tävlingar. Då träningen kom av sig helt i mars p.g.a. förkylning har jag dock varit lite vankelmodig, men eftersom licensen är betald tänkte jag att jag kan i alla fall köra vårens tävlingar i Västgötacupen.
Igår uppäckte jag dock att just VG-cupen har bestämt sig för att vara först inom MTB med att tillämpa tidtagningschipet som SCF beslutat om. Det innebär att nu blir alltså säsongen ytterligare 990:- dyrare, om jag vill ställa upp och slåss om de sista placeringarna i H40-klassen. Det känns mycket tveksamt.
Missförstå mig rätt - jag är inte helt emot chip, jag har bara lite svårt att motivera mig själv - och hustrun - att det ska kosta en tusenlapp till att tävla i år, när jag misstänker att jag ändå mest kommer att utgöra kökarl.
Har precis varit ute på ett 1-timmaspass i skogen igen och även om det gick bättre än i söndags har jag en bra bit till den form jag hade hoppats ligga på när säsongen börjar.
Exempel 1: Björbobacken. Mitt personbästa är 3:35, jag vill under 3 min. Backrekord 2:23. Min tid idag 4:01.
Exempel 2: Rotbacken i Hestra - min egen lilla övningsbacke. Personbästa 2:21, dagens tid 2:35. Inte lika illa men där har jag heller ingen att jämföra mig med. Tror en tid runt 2 min är en nödvändighet om man ska platsa i övre halvan av H40-fältet.
Och på den vägen är det. Jag har alltså med min vinterträning och massa timmar på racer runt löparbanan i Ryahallen inte uppnått någon förbättring jämfört med 2013, snarare tvärtom. Då har jag svårt att tänka mig att jag skulle kunna hävda mig särskilt bra i H40-klassen. Varför då lägga en tusenlapp på ett chip? Nej - det blir nog H Sport för mig i år.
Dagens Garmin: